vid kusten samlas kvinnofolk
f?r att f? sin man i jord
r?ster ekar i sj?len tung
men fr?n munnar inga ord
en rustning kall av stelnat blod
lades fram vid hennes barm
den visar sp?r av hj?ltemod
fast tomt ?r j?rnet i arm
s? hon l?t kasta sin sl?ja l?t vinden ta vid
krafter ger vika i ben
den skrift l?rde prisar v?r riksh?vitsman
han ska ristas i vackraste sten
l?t f?glar f? sjunga ditt namn genom skyn
l?t f?glar f? b?ra din dr?m
till ?dlaste krigare till ?dlaste dr?kt
skall ditt namn aldrig falla i gl?m
en f?rgad rustning ett minne blott
ner i graven s?nks
en sista fanfar, trumpeter, gev?r
g?r s? att ?gonen sakta de dr?nks
luften ?r kvav, t?rarna ?r slut
men i tysthet h?rs f?glarnas s?ng
vi ska f?ra hans namn genom stormarnas vind
vi skall f?lja hans steg genom d?dsrikets g?ng
s? hon l?t kasta sin sl?ja l?t vinden ta vid
b?nder med fanan s? str?ckt
den skrift l?rde prisar v?r riksh?vitsman
stolta Engelbrekt
de l?t f?glar f? sjunga hans namn genom skyn
till b?nder av ?dlaste dr?kt
fr?n ?dlaste krigare av ?dlaste sl?kt
stolta Engelbrekt!
en skugga s?ker genom l?v
hans grav har blivit t?ckt
vild djur h?ller stilla vakt
n?r sol har blivit sl?ckt
vid ?ngens slut en ?rn slog ner
skarpt var vingen str?ckt
en h?lsning genom vinden sj?ng