Se p? luffarn som g?r d?r p? v?gen,
se p? luffarn Guds lille fyr.
S? snart som det blir v?r
g?r han ut och g?r
f?r att s?ka sig ?ventyr.
Han g?r s? l?ngt som v?garna r?cker,
han har en oro och en l?ngtan i sitt blod.
Och n?r som sola skin
d? far vanvett i`n,
det ?r det som ger honom hans mod.
Han vill va fri som en f?gel,
fri som en f?gel.
Och d? ?r det som
n?nting ropar; – Kom!,
i hans galna luffareblod.
Han vill va fri som en f?gel,
fri som en f?gel.
Och d? ?r det som
n?nting ropar; – Kom!,
i hans galna luffareblod.
Se p? luffarna som g?r d?r p? v?gen,
se p? luffarn Guds lille fyr.
Nog blir han tr?tt ibland
och d? t?nker han;
`Varf?r s?ker jag ?ventyr?`
`Varf?r m?ste jag vandra och vandra,
det finna s? m?nga klokare bestyr.
S? varf?r ska jag d?
bara g? och g??
Jag kanske vandrar ?t helsefyr.`
Han vill va fri som en f?gel,
fri som en f?gel.
Och d? ?r det som
n?nting ropar; – Kom!,
i hans galna luffareblod.
Han vill va fri som en f?gel,
fri som en f?gel.
Och d? ?r det som
n?nting ropar; – Kom!,
i hans galna luffareblod.
Back to:
ASTRID LINDGREN lyrics